Ett av pedagogens största dilemma är balansen mellan gruppen och individen. Idag är barngrupperna och klasserna större än på länge. Många barn och alla med individuella behov och förutsättningar. Som pedagog vill jag ge och främja alla barns kunskapsutveckling, omsorg möta deras intresse och behov, och det är faktiskt mitt uppdrag enligt nationella styrdokument. Detta uppdrag är ärofyllt och som många gånger ger mig sömnlösa nätter. Jag skulle vilja dela mig och klona mig flera gånger om.. balansen mellan det individuella barnet och gruppen. 
Har många gånger fått till mig att sänka ambitionen att vara good enoff på jobbet...!
Å självklart för att ha någon som helst energi kvar efter arbetsdagen låter det lockande och rent av sunt
MEN
Det är barn jag arbetar med, vår framtid! De är värda allt engagemang vi har och har du inte vilja eller engagemang eller brinner för att skapa den bästa möjliga verksamhet så fundera om läraryrket är rätt för dig...
Det vi pedagoger borde bli bättre på är att ställa krav! Att ställa krav på att få de resurser och förutsättningar vi behöver för att göra ett fantastiskt jobb utan att gå sönder!
Och alla politiker och medmänniskor i samhället borde lyssna och värdesätta vårt engagemang och vår vilja att göra det fantastiska arbete vi kan, vill göra och gör!
Låt oss inte ligga sömnlösa för vår vilja att ge alla barn den verksamhet de förtjänar. Eller rasa ihop i en hög innanför hemdörren efter en arbetsdag.
Vi vill inte behöva finna balansen mellan individ och grupp vi vill kunna ge alla barn det de behöver både enskilt och gemensamt.

Jag ger allt av mig själv i mitt arbete för jag anser att det är det barnen har rätt till! Mitt dilemma idag är att jag vill fortsätta göra det och samtidigt orka andas när arbetsdagen är slut.. så snälla det är dags att agera nu, engagerade lärare behövs på sin arbetsplats och inte slutkörda på hallgolvet kippande efter luft...

Det är dags nu snart är det försent

Allmänt Kommentera
Ett av pedagogens största dilemma är balansen mellan gruppen och individen. Idag är barngrupperna och klasserna större än på länge. Många barn och alla med individuella behov och förutsättningar. Som pedagog vill jag ge och främja alla barns kunskapsutveckling, omsorg möta deras intresse och behov, och det är faktiskt mitt uppdrag enligt nationella styrdokument. Detta uppdrag är ärofyllt och som många gånger ger mig sömnlösa nätter. Jag skulle vilja dela mig och klona mig flera gånger om.. balansen mellan det individuella barnet och gruppen. 
Har många gånger fått till mig att sänka ambitionen att vara good enoff på jobbet...!
Å självklart för att ha någon som helst energi kvar efter arbetsdagen låter det lockande och rent av sunt
MEN
Det är barn jag arbetar med, vår framtid! De är värda allt engagemang vi har och har du inte vilja eller engagemang eller brinner för att skapa den bästa möjliga verksamhet så fundera om läraryrket är rätt för dig...
Det vi pedagoger borde bli bättre på är att ställa krav! Att ställa krav på att få de resurser och förutsättningar vi behöver för att göra ett fantastiskt jobb utan att gå sönder!
Och alla politiker och medmänniskor i samhället borde lyssna och värdesätta vårt engagemang och vår vilja att göra det fantastiska arbete vi kan, vill göra och gör!
Låt oss inte ligga sömnlösa för vår vilja att ge alla barn den verksamhet de förtjänar. Eller rasa ihop i en hög innanför hemdörren efter en arbetsdag.
Vi vill inte behöva finna balansen mellan individ och grupp vi vill kunna ge alla barn det de behöver både enskilt och gemensamt.

Jag ger allt av mig själv i mitt arbete för jag anser att det är det barnen har rätt till! Mitt dilemma idag är att jag vill fortsätta göra det och samtidigt orka andas när arbetsdagen är slut.. så snälla det är dags att agera nu, engagerade lärare behövs på sin arbetsplats och inte slutkörda på hallgolvet kippande efter luft...